Idag har jag varit SÅ trött! Jag har legat på soffan mest hela dagen. Men sedan fick jag ny energi och gav mig ut i mörkret för att skaffa granris till julkransar. Jag gör julkransar till vår, svärföräldrarnas och mina föräldrars dörrar. Just nu har jag bara börjat men det kommer bilder på resultatet senare.
Jättedålig bild. Det är så svårt att få en bra bild i mörkret.
Gårdagen spenderades först några timmar i skogen (som vanligt).
Sedan en god middag på Japansk restaurang. Buffé som fick mig att överäta. 😉
Kvällen avslutades med bio. Vi såg filmen ”Mig äger ingen”. Jättebra film! Rekommenderar den varmt.
En skogspromenad med Leo.
Idag har det varit flera plusgrader så det var riktigt lerigt ute.
Det blev till att duscha min smutsiga vovve när vi kom hem.
Men skogen var lika vacker som vanligt! 🙂
Räkningar betalda.
Tvätt har blivit tvättad.
Lakan bytta.
En massa papper fixade. Och postade.
Nu ska sommarskorna ut i förrådet och vinterskorna in.
Sen ska jag tova vidare. Tänkte att jag kanske ska ge bort dem i julklapp. Så kan jag göra nya till mig och maken. Det är ju ändå väldigt kul att göra dem.
Ni har kanske redan hört om detta men jag vill ändå visa det här. Det är så fruktansvärt att detta får förekomma!
Snälla, snälla köp aldrig någonting med päls eller dun i!
Från msn: Majoriteten av ullen i angorakläder kommer från pälsfarmer i Kina där pälsen rycks från levande kaniner. Det hävdar djurrättsorganisationen Peta, som dokumenterat djurplågeriet med dold kamera.
– Det är fasansfullt att se att man behandlar djur på det här sättet. Det här är grovt djurplågeri som jag ser det, säger Johan Beck-Friis, veterinär och informationschef på Sveriges veterinärförbund, till SVT.
Flera svenska modekedjor som SVT varit i kontakt med köper angora från Kina, men kan inte garantera att den inte kommer från kaninfarmer som använder de grymma metoderna.
På filmen visas hur kaninerna binds fast i fram- och baktassarna, för att sedan skrikande få sin päls bortplockad av personalen.
– När de skriker på det här sättet betyder det att de är väldigt rädda och att de har ont. Att alla spärrar har släppt på något vis, säger Johan Beck-Friis till SVT.
Jag gråter! Varför klipps eller rakas de inte istället?
Jag såg det på nyheterna alldeles nyss och höll på att kräkas. Jag älskar djur! Hur kan man vara så j-a omänsklig att man gör så här?
Efter Sahlgrenska gick vi och åt på en mysig Grekisk restaurang. Skönt att slappna av efter läkarbesöket med god och lugnande mat.
Vi var tidiga och det var lugnt och skönt på restaurangen.
Jag fick köpt några julklappar på vägen hem. De första i år. Jag tänker vara klar med dem innan julkaoset. Det vill jag inte vara med om. Det är så skönt att vara klar med julklapparna när alla andra springer runt och trängs och köerna är timslånga. Då ska jag luta mig tillbaka här hemma och njuta! 😉
Mötet med kirurgen idag gick bra.
Först ska prover tas på alla mina knölar i bröstet. Om ca 3 veckor får jag svar på proverna.
Om det visar sig att jag inte har någon cancer blir det operation så fort som möjligt. Förhoppningsvis i januari.
Nu väntar några riktigt hemska veckor innan jag får svar på proverna. En mardrömstid!
Tack allihop för era fina kommentarer. De gör mig glad! 🙂
Det är alltid jobbigt tiden kring när jag ska till sjukhuset och kolla mitt bröst. Tiden emellan provtagningarna är inte lika hemsk. Då kan jag slappna av. Men att ta prover innebär ju alltid en risk att få ett hemskt svar. När man har fått ett hemskt svar en gång så vet man ju hur det känns och glömmer det aldrig.
Nu är det ju snart måndag då jag äntligen får prata med läkaren om när allt ska göras. Bara en dag kvar att stå ut!
Idag har vi varit i trollskogen och njutit av all den vackra mossan som nu är så tydlig. Den håller skogen grön året om. Det är så fridfullt och vackert i skogen och där är jag lycklig.
Nu har vi tittat på Så mycket bättre och min man hade gjort en äppelpaj som han bjöd på. Vi har så mycket äpplen att vi inte vet vad vi ska göra av alla. Vi har gjort äppelmos så att det räcker ända till nästa höst.
Min största prövning är nu.
Jag är lycklig men kämpar.
Bröstet ska opereras bort. Hur känns det att bli av med ett bröst? Det är så svårt att föreställa sig innan det är gjort.
Jag ska vänta på svar på cancerprover på knölarna i bröstet som ska väck. Outhärdligt!
Cancer? Nej det vill jag inte tro!
I vilket fall: en lång tid av läkning med stramande hud och sår.
Kanske att jag får ett till bröstinlägg. Men antagligen inte eftersom att man bara får ett (jag har redan fått ett tidigare). Då kostar det en stor slant!
Det blir mycket träning av armen för att lösa upp ärren så att de inte blir strama. Något jag redan har gått igenom efter förra operationen. Men denna gången vet jag att det blir svårare. Förra gången tog de bara en liten ”tårtbit” av bröstet. Nu blir ärret mycket större.
Men det är om jag inte har cancer. Har jag cancer blir det en helt annan historia. Men den vill jag inte tänka på. Jag hoppas och tror att det inte är så. Men ibland blir jag rädd. Varför växer knölarna i armhålan så fort?
Samtidigt ska jag gå igenom en utredning angående min trötthet. En utredning som tar mycket tid och kraft och blandar in min familj.
Blir det som jag vill hittar de felet och jag kan äntligen få rätt hjälp.
Då är det mediciner som ska testas och rehabilitering som ska genomföras.
Ja, ja jag kommer nog att ha att göra ett tag!
Om inte annat kan jag ju alltid be att få arbetsträna någonstans för att skingra tankarna.
Blir operationen inte än på länge och de anser att jag är frisk så blir det så.
Jag väntar med spänning (och oro) på att få svar.
På tal om cancer så har min mammas kusin fått cancer i levern som spridit sig vidare i kroppen på honom. Hur mycket cancer kan en släkt få? Då har jag inte rabblat alla som gått bort i cancer i min släkt tidigare. Hujedamig! Mormor och morfar var båda 49 år då de dog av cancer. Morfar hann jag aldrig träffa. Mormor fick cancer redan när hon var 35 år. Sen är det så många andra också. Orkar inte tänka på´t. I vår släkt är det inte olyckor eller hjärtinfarkter. Ingenting annat än just cancer. Alla ska vi väl genomlida någonting. Det hör väl livet till antar jag.
Mötet med af & fk idag gick bra. Vi ska invänta svar på när jag ska opereras innan vi bestämmer när/om jag ska börja arbetsträna igen. Det är ju bra. Nog för att jag vill komma igång med någonting snart men det funkar ju inte om jag ska opereras. Så jag hoppas att mötet med kirurgen på måndag ger några konkreta besked angående operationen.
Sonen har hjälpt mig att fixa min dator så nu ska den nog funka ett tag till! 🙂
Idag kom jag på att jag kan ge fåglarna våra gamla äpplen som legat inne i fruktskålen lite för länge. Så jag satte dem helt enkelt i ett litet träd vi har i trädgården. Nu hoppas jag att det kommer småfåglar och inte bara skator och kajor.
Några har frågat mig om varför jag börjat att äta kött igen. Jag har ju varit vegetarian i 8 år.
Anledningarna är:
– Hemska blodsockerfall flera gånger per dag. Vegetarisk mat går ju snabbt genom kroppen och man måste äta större mängder och oftare för att hålla blodsockret jämnt. Jag hade stora problem med det.
– Matsmältningsproblem. Alla bönor, grönsaker, frukt, kål osv har orsakat min mage ständiga magkatarrer. Jag har varit tvungen att medicinera för det.
– Järnbrist med jämna mellanrum. Järntabletter har gjort magproblemen mycket värre.
Jag kämpade på in i det längsta men tillslut fick jag ge mig. Jag började att äta kött för några veckor sedan och nu mår min kropp perfekt!
Idag köpte jag min första hamburgare på över 8 år på Max. Men jag måste erkänna att den inte var speciellt god. Så hamburgare blir det nog inte så ofta.
Igår kväll tog jag och maken en promenad till pizzerian för att mysa till det lite. Det är mysigt att sitta inne på en restaurang ( inte så tjusig kanske men ändå ) när mörkret har lagt sig och det är kallt ute. Och pizza är ju min favortimat! 😉
Sedan hem till soffan och en bra film. Vi såg Safe Haven som innehöll både spänning och kärlek. Passade mig perfekt.
Idag är höstrusket tillbaka igen.
Datorn håller på att lägga av. Jag som inte har råd att köpa en ny nu. Det blir till att låna makens.
Har tittat på Bonde söker fru på play. Lite snålt med kärlek i år tycker jag.
Promenader x 3 med Leo.
Längtar till imorgon. Då ska jag på möte med af och fk.
Vilket vackert väder vi har haft idag. Kallt och soligt. Frosten har legat kvar hela dagen. Äntligen känns det som att vintern är på väg.
Nu hoppas jag att snön kommer snart.
Det blev en lång härlig promenad som gav mig ny energi och var en riktig lyckoboost.
Igår kväll fortsatte jag att tova sittdynor. Jag älskar att försvinna in i pysselvärlden och lyssna på spotify med lurarna på. Det är en vilsam plats.
Nu ska jag ta mig ett varmt och skönt bad. Jag känner att jag behöver rå om mig själv nu när allt känns tungt och tankarna är obehagliga. Cancern har mina tankar i sitt grepp och pockar på uppmärksamhet med sitt hånfulla skratt.
I lördags gick min älskade faster bort i cancer. Allt gick så fort. Hon fick cancerbeskedet i våras men då var den reda spridd i hela kroppen. Hon kämpade med cellgifter men det gick inte att hejda spridningen tyvärr. Vi har mycket cancer i vår släkt både på min mammas och på min pappas sida. Cancern ligger som en tung grå slöja över oss.
Tack Faster för all din kreativitet och framgång som har inspirerat mig så mycket. Du lärde mig tidigt att pengar inte betyder så mycket bara man får syssla med det man vill. Du har alltid funnits där inom mig som en förebild som jag sett upp till i hela mitt liv och kommer att fortsätta att göra. Jag kommer aldrig att glömma dig min fina faster.
Du älskade katter. Alla katter älskade dig. Därför valde jag denna bild till dig.
Lånad bild
Mycket ska man stå ut med när man är hund!
Idag har vi varit på middag hos mina föräldrar. Mina syskon med familjer var också där. Det är kul att träffas allihop med jämna mellanrum.
Vi fick en jättegod höstgryta med hasselbackspotatis och svartvinbärsgelé.
Det vegetariska alternativet var rödbetor med getost i ugn.
Till efterrätt hade mamma gjort en apelsinchokladchesecake. Den var supergod den med (en liten bit).
Vi promenerade hem i mörkret och blåsten (45 min) så nu känns det skönt att vara hemma och invänta ”Så mycket bättre”.
Nu har jag äntligen fått alla tider jag har gått och väntat på! 😀
22/11 möte med af och fk angående sysselsättning för mig.
25/11 tid till kirurgen angående operation av mitt bröst.
10/12 startar utredning av diagnos (kronisk trötthet).
Jag är så glad att det äntligen börjar att hända någonting. Att få en diagnos utredd är inte en självklarhet. Särskilt inte i västra Götaland. De flesta får vänta i flera år eller får ingen hjälp alls. Men de anser tydligen att jag behöver utredas. Bra! Jag kommer äntligen att få rätt hjälp! Nu händer allt på en gång så jag hoppas att det inte blir några krockar i schemat.
Dagen har vi spenderat utomhus.
Pizza i vindskydd på en lägerplats vid sjön. Skönt att sitta där inne eftersom det blåste riktigt kallt idag.
Sedan en långpromenad i skogen. Det mörknar så tidigt nu så det hann bli mörkt innan vi kom hem igen.
Nu ska det bli skönt att krypa upp i soffan med skönaste filten.
Idol ikväll såklart!
Mannen min blev också sugen på att vara lite kreativ så han gjorde mig sällskap igår kväll. Det blev ritblock och pennor för hans del. Det är så mysigt att göra såna saker tillsammans istället för att sitta framför tv:n.
Mittilivetochjag 